Tips till dig med svårfångad häst!
Här kommer en lista med tips från oss till dig som har en häst eller ponny som inte vill komma in från hagen.
- Ta reda på orsaken till varför den inte vill komma in, förknippar den det med något speciellt?
- Många hästar vill hellre vara i hagen för att vi människor inte är tillräckligt intressanta och roliga att umgås med. Se till att göra dig själv intressant så att hästen blir nyfiken på dig.
- Variera träningar och ridpass/motionering av hästen så att den får variation, allt blir genast mycket roligare då.
- Klia och pyssla med hagkompisarna, oftast förstår hästen då att du inte är farlig och blir nyfiken på dig.
- Va i hagen ofta, laga staket, mocka i lösdrift/vindskydd, sätt dig på en lämplig plats och läs en bok mm. Då blir hästen van med din närhet och säkert också nyfiken.
- Ta inte med hästen in varje gång du är i hagen, ägna en stund åt att klia den och gå därifrån efteråt.
- Ha tålamod och låt det ta den tid som behövs.
- Beröm alltid när hästen går att få tag på.
- Går ju oftast att muta/belöna med godis, men det är inte så smart ifall det finns flera hästar i hagen (om det inte är så att man absolut vill bli nertrampad av en hästflock).
- Lära hästen att komma på inkallning.
- Något som brukar funka (i alla fall med Nasse) är att sätta sig hukad med ryggen mot hästen.
- Ge hästen en anledning till att komma till dig, om det inte finns någon? Då stannar den nog helst i hagen.
- Nasse-exemplet: Ställ dig på alla fyra och låtsas va en häst, har dock inte provat den här metoden på större hästar än shettis..
- Liesma-exemplet: Liesma är ofta på bushumör och vill leka en stund, när hon är nöjd står hon snällt och väntar på att fångas.
- Denver-exemplet: Denver är aldrig svårfångad men en sak man kan tänka en extra gång på; Har du fått tillåtelse av hästen att komma in på hästens zon?
En vanlig dag när Liesma inte alls vill på träning, leka är så mycket roligare! (slutet ä bäst hehe)
Svårfångad häst
Vad är mer frustrerande än när solen står högt på himlen och du har tänkt ta en långritt med stallkompisarna men din häst vägrar komma in?
Jag tror dom flesta av oss stöter på svårfångade hästar någon gång i livet medans vissa av oss lever dagligen med en svårfångad häst eller ponny. När Nasse kom till oss så gick hon inte att komma i närheten av, var man tvungen att få tag på henne så fick vi räkna med att det skulle ta några timmar. Kan tilläggas att hon endast gått och skrotat i hagen som en vildhäst hos förra ägaren så hon va inte mycket hanterad även för att va en 4 åring.
Eftersom hon va osäker och tyckte att vi jättar va jätteläskiga så kunde man inte gå raklång fram till henne, då drog hon på en gång, utan man fick gå på huk. Jag har suttit många timmar i hagen och bara väntat på att hon ska våga sig fram för att få en morot, men har man tålamod så brukar det oftast ge resultat!
Under våren fick hon vänja sig vid att vi var i hagen och grejade med dom andra hästarna och att hon fick godis och blev kliad när hon kom fram. Ibland fick hon följa med ut på promenad med den andra shettisen och så fick dom sina mineraler efteråt som "belöning". Hon gick att få tag på utan problem när det var jag eller mamma som hämtade henne i hagen lagom till sommaren, när det var någon hon inte kände eller litade på med i hagen så höll hon sig på ett bra avstånd, men det kändes ändå som att "problemet" var löst.
Så efter midsommar var det dags för hagbyte och vildhästen kom fram igen. Jag satte mig i hagen och bara väntade och pysslade med dom andra flera timmar om dagen ibland. Ibland kom hon fram och man fick klia henne en stund, ibland var hon skyggare än någonsin. En dag kom Becca med en riktigt bra idé när vi stog nere vid hagen och funderade på min lilla vildhäst; Becca ställde sig på alla fyra och blev ungefär i samma höjd som Nasse och sen gick hon fram så till Nasse och hälsade som om hon vore en häst. Nasse stog kvar och hälsade nyfiket medans jag stog en bit ifrån och gapade. Becca började vänskapligt klia henne och fick klappa henne över hela kroppen även om Nasse var väldigt misstänksam.
Efter det blev hon socialare för varje dag som gick, när hon såg mig i hagen kom hon gnäggandes i full galopp och hon följde mig som en hund, lös i hagen i alla gångarter och vi kunde ägna timmar åt att klia varandra. Efter det har hon börjat lita på mig och hon accepterar allt som jag utsätter henne för, hittills iallafall. Hon är fortfarande misstänksam och osäker mot alla andra (även hästar) och går undan om man är fler än en människa i hagen eller när det är någon hon inte känner. Men hon utvecklas personligen och blir självsäkrare.
Det jag vill få fram är att man aldrig ska ge upp, oavsett vad. Det finns hästar som inte blir lättfångade på en gång utan att man måste visa att man går att lita på under en längre period innan hästen tillslut litar på en. Jag hade många emot mig när det gällde Nasse och jag berättade om mina funderingar på att köpa henne. Men det har visat sig nu att jag inte gjorde allt i onödan, jag har världens mest underbara shettis och jag smälter varje gång jag möts av en dov gnäggning i hagen.
/ Klara
Är hästmänniskor matchningsfixerade?
Många hästmänniskor är ju jätteeeeee noga med att matcha all häst och ryttares utrustning och vissa har speciella färger till sin häst osv, jag va sån förut men nu fokuserar jag mer på hästen och för mig spelar det ingen roll om jag har blå tröja, röda byxor och grönt schabrak t.ex. MEN en sak är jag fortfarande färg och matchningsfixerad med; Nasse. Hon har alla sina saker i färgen lila: ryktlåda, borstar, mathink, grimma, grimskaft, westernfilt osv. Om hon behöver något som absolut inte finns i lila så blir det rosa istället haha. Framöver ska hon få en egen lila repgrimma också!
Några av Nasses lila saker, båda från hööks. Westernfilten har hon fått från bästa Elin Persson!
/ Klara
Boots = Löstagbara skor
Liesmas nya boots har kommit (Equine Fusion Jogging Boot strl 15)! Och då kom jag på att jag kan ta upp det här med boots här på bloggen :)
Hur ofta har vi inte hört "men min häst är ömfotad så den måste vara skodd"?
- Ja precis, alldeles för ofta.
Men om hästen är öm i hovarna så är det något som inte står rätt till i hovarna eller i hästen. Hovarna speglar hela hästens mående och man kan faktiskt ta reda på en hel del med hjälp av hovarna.
Största anledningen till ömma hovar? Röta. Jag har skrivit ett inlägg tidigare som handlar om röta, inlägget hittar du här: http://dancinghorses.blogg.se/2013/february/horses-lend-us-the-wings-we-lack.html .
Har man en häst som ömmar så ska man absolut inte rida som vanligt! Man måste låta hästen ta det i sin egen takt och vill den hålla sig i vägkanten så låt den.
Men för att kunna rida hästen som vanligt även om den är ömfotad så är boots lösningen! Boots är som gympaskor fast till hästen som man sätter på när man vet att man ska rida på ett underlag som hästen ömmar på eller när man inte är säker på hur underlaget kommer vara. Det finns otroligt många varianter och dom utvecklas hela tiden så att det finns boots som passar alla. Oftast räcker det med boots på framhovarna eftersom det är där hästen bär mest vikt.
Har du boots till din häst så slipper den gå skodd dygnets alla timmar, flera timmar som den inte ens behöver skor då våra hästar oftast går i mjuka hagar och där ömmar ingen frisk häst.
De bootsen med tjockare sulor går också att brodda så man slipper halka när vintervägarna blir isiga eller gräsbanorna är blöta.
Sen har vi ju det här med hur hoven belastas, med boots bär hela hoven upp hästens vikt. Med järnskor bär bara hovväggen upp vikt, inte konstigt att så många skodda hästar har sprickor i hovarna..
Liesma posar i sina Easy boots som hon nu växt ur, vad säger man när dom blivit för stora?
/ Klara
Dagens hästar: 130308
Eftersom det bestämde sig för att bli minusgrader igen så är vägarna snorhala på många ställen och därför hoppar jag över ridningen (känns inte så fantasifullt att skritta i skogen varje dag) och snön på gärdet var stenhård så jag ville inte arbeta med dom på marken heller. Blev att verka Nasse och Liesma istället. Nasse vill vara med och undersöka vad jag håller på med, eller så vill hon busa och försöker naffsa mig i benet. Men hon har blivit så otroligt duktig på bara någon månad.
Förut kunde hon knappt hålla balansen på 3 ben, nu står hon som ett ljus och väntar snällt tills jag släpper ner benet. Duktig ponni! Eftersom hennes hovar var väldigt utflutna osv tills jag började verka henne så har hon mycket valkar som försöker hålla ihop och stärka hoven, men som allt eftersom börjar gå bort. Efter varje verkning när jag leder ut henne från stallet ser det ut som att hon tänker "Oj, såhär kändes det inte förut" och så trippar hon glatt vidare efter att ha känt sig för på underlaget. Och det känns positivt att se att det går åt rätt håll :D
Liesma blev otålig och tyckte att jag var jättejobbig som skulle pilla med hennes ben, hennes överskottsenergi kommer fram i dom mest olämpliga lägena. Men efter en stund var även hon trimmad och hon fick än en gång prova sina nya boots. Dom passar även om dom ser ut som två... gigantiska hinkar.. på hovarna hehe.
Denvers tur blir det imorgon! :)
För övrigt så vill jag att det ska bli varmt nu så att snön smälter bort, och det fort!
/ Klara
Kvällstänk..
Något att tänka på:
Övningskör med shettis!
Nasse har sedan första börjat varit en segpropp ute på promenader. Om man ville få henne att trava var man tvungen att släpa med henne kändes det som, den som ledde andra shettisen fick vänta in gång på gång och eftersom hon knappt rörde sig framåt så hamnade hon alltid sist.
Det blev bättre och bättre med tiden efter att den andra shettisen flyttat och Nasse verkade trivas bättre när det bara var hon på promenaderna och hon traskade på lite fortare.
Men nu ska jag komma till saken, jag/vi har märkt under vintern att hon blir en raket så fort hon får vara en av dom längst fram och därför började jag peka fram henne för bara några veckor sen när vi var ute på promenader. Det märks en tydlig skillnad, hon går på ordentligt, spetsade öron och trippar gärna i förväg så långt linan räcker.
Jag vet inte till 100% vad det beror på, om hon bara blir så otroligt nöjd och stolt över att få vara "ledare" i täten och tycker att gå sist är det tråkigaste som finns så att hon tappar gnistan, eller om hon får ett extra driv när någon befinner sig bakom henne. Huvudsaken är iallafall att det funkar, hon trivs och är nöjd.
Självklart är det fortfarande jag som bestämmer hur saker och ting ska gå till även om jag är bakom henne, hon stannar när jag stannar osv.
Hon blir så otroligt glad och vet precis vad jag menar när jag ger kommando för att hon ska gå fram och det här har också hjälpt till att stärka hennes självförtroende eftersom hon tar på sig en del av ledarrollen när hon går först.
Ska så småningom byta ut ledrepet mot tömmar och börja tömkörningen på riktigt!
Prinsessponny i sin reflexmantel!
/Klara
Citat
"En häst utan ryttare är alltid en häst, men en ryttare utan häst är bara en människa."
Jag och min flock, sommaren 2011.
/ Klara
Smärta och obehag
Vi är väl alla ganska överens om att hästen ska slippa smärta, ellerhur?
Du är ute och rider på en vanlig väg där det kommer bilar då och då, vägen svänger här och där och ibland är det dålig sikt. Plötsligt blir din häst rädd eller börjar busa och drar iväg i full galopp.
Jag har två alternativ till er:
1. Du rider med ett hackamore/skarpare bett och eftersom du tar tag ganska rejält i tygeln så får du stopp på hästen innan den hunnit rusa iväg och du undviker en olycka.
2. Du rider med grimma eller något annat väldigt snällt huvudlag. Därför lyssnar inte hästen till 100% när du försöker stanna och du riskerar att krocka med en bil i nästa kurva eftersom du inte ser någonting och kommer i full, okontrollerad galopp.
Jag menar inte att det är det här som händer i alla fall eller att ett skarpare bett får stopp enklare, utan vad man helst väljer? Jag tror att dom flesta väljer 1, det skulle jag gjort och det gör jag. Jag har ridit Liesma i grimma ute och jag vet att hon går att kontrollera så, tills någonting händer för då når inte jag fram till henne med bara en grimma. Hon stänger ute mig och blir det flyktdjur som vi så ofta glömmer att dom är.
Jag tror att det i vissa fall kan vara nödvändigt att skapa ett kort obehag/smärta hos hästen för att förhindra en olycka eller något annat. Det är säkerhetstänk. Sen tycker jag absolut inte att man ska betsla upp hästen och rida på starkaste, starkaste liksom. Jag tycker att bett är starka nog i sig själva, utan det jag menar är att man kanske tar tag för mycket i tygeln för att få hästen att stanna och för att undvika olyckor. Med att ta tag i tygeln menar jag inte att hästen ska va blå i munnen eller riskera att knäcka nosryggen. Vi alla har nog en känsla av hur mycket vi kan ta innan vi skapar för mycket obehag för hästen.
Någon som tänker annorlunda? Nyfiken på att höra din åsikt isåfall! :)
Kluring..
Hur märker hästmänniskor att våren är på väg?
Lillasyster blir stor!
Grattis på 13 års dagen världens bästa lillasyster!
Älskar dig även om du är en pina ibland ;)
/ Klara
Jag var bara tvungen
Älskar videon!
130306
När lösdriften var mockad och vattnet påfyllt i hagen så tog jag med Liesma in, som så snällt stog och vänta på mig vid ingången. Hade tänkt skritta en sväng eftersom vägarna är bara på dom flesta ställena nu men jag fick snabbt planera om.
Liesma var helt klart missnöjd med nånting och hon kändes faktiskt som för ett år sen, eller två. Hetsig, orolig på blicken och ville inte "släppa in mig för tätt inpå", och så har jag inte sett henne bete sig det senaste året.
Det gav mig en tankeställare, även om hon är lugn som en filbunke 98 gånger av 100 nu så ligger fortfarande den där exploderande personligheten och pyr någonstans under ytan. Jag tänker inte lika mycket på att hon fortfarande är den hästen som slår om på en tiondelssekund, från att vara kolugn till att stå rakt upp på bakbenen. Hon har kommit ner på jorden det senaste året och är en helt annan häst jämfört med då, men jag måste komma ihåg att även om hon inte visar den hetsiga sidan så finns den fortfarande kvar.
Eftersom hon hade en dålig dag så tog vi en promenad istället för att hon skulle lugna ner sig och slappna av. Promenaden varade i ungefär 40 minuter och vi gick igenom grunderna lite så som att hon ska stanna när jag stannar, backa när jag backar, trava när jag springer osv. Så fort hon fick tänka lite så kom hennes lugna jag fram igen. Och eftersom hon har överskottsenergi låtsades hon va rädd för lite grejer längs med vägen så hon studsa och hade sig bakom mig, knashästen :)
Nasse och Denver fick stå idag, jag va fram och kliade lite på Nasse i hagen. Denver åt och visade på en gång att han helst ville va ifred och det respekterar jag. Dom är inga gosedjur som finns där för att gosa med bara för att jag vill.
ISFRI MARK!
/ Klara
Klara tipsar:
Ni som rider med hackamore vet att det är lika eländigt som med bett på vintern, för även om hackamorets skänklar inte ligger i hästens munn så ligger det ju emot hästens kinder och eftersom dom är gjorda av metall så leder dom kyla = väldigt kallt för hästen.
Nu är det här tipset lite sent ute men bättre sent än aldrig och jag använder mig av det året runt.
Tipset: Klipp ut två cirklar ur ett fårskinn/fluffigt tyg/teddy och limma fast på insidorna av hackamorets skänklar (jag har tejpat med silvertejp så jag enkelt kan byta "tussar" när dom blivit slitna). På så sätt ligger dom aldrig emot hästens kinder, hästen slipper frysa och du slipper värma skänklarna!
/ Klara
Boots på Dressyrmupparna!
Titta vad jag hittade på Dressyrmupparnas blogg!
Tjejen heter Matilda och har "snyggast outfit", men det jag la märke till:
Tjejen heter Matilda och har "snyggast outfit", men det jag la märke till:
Hästen har boots, och då är det 99,9 % säkert att den är barfota! (Det finns ju dom som har skodda hästar och boots av nån anledning..)
Dressyrmupparna: http://dressyrmupparna.se/veckans-outfit-100/42741
Matilda: http://thesevengames.blogg.se/
130305
En sak jag blir väldigt irriterad på är nosgrimmor.
Att i stort sett alla träns säljs med nosgrimma och oftast med snokrem.
Att i stort sett alla (iaf majoriteten) använder nosgrimma på sin häst.
Varför?
Jag har själv använt nosgrimma på mina hästar för att jag visste inte bättre då. Men idag skulle jag aldrig använda en nosgrimma faktiskt. Nosgrimmor är till för att hålla hästens munn stängd, men hur ska hästen då kunna gapa för att inte få ont om ryttaren tar för hårt i tyglarna eller hur ska den kunna visa att den tycker att bettet är obehagligt om den är ihopspänd med massa remmar?
Anledningen till varför många använder nosgrimma är för att hästen gapar och "försöker komma undan". Jag köpte den anledningen när jag red klassiskt, jag antog som så många andra att man menar att hästen försöker komma undan från att jobba, alltså att den är lat. Men idag vet jag bättre, hästen gapar för att den inte trivs eller får ont av bettet. Det behöver inte vara själva bettet, det kan vara ryttaren som inte hanterar bettet på rätt sätt. Men när hästen gapar, lägger tungan över bettet eller lipar osv så är det något som är fel och jag tycker att det är så synd att så många spänner igen hästens munn istället för att lyssna på hästen och ta reda på orsaken.
Sen finns det dom som använder nosgrimma för att det är snyggt, och så finns det dom som använder nosgrimma för att det är "så det alltid varit och ska vara". Jag var en av dom sistnämnda.
En häst som trivs med bettet och ryttarens hand gör inte motstånd, gapar eller liknande. Men hur ska vi kunna veta om hästen trivs eller inte när den inte kan visa vad den känner?
Min dressyrtränare tyckte att jag skulle rida Liesma på bett för att det ska va så helt enkelt. Och jag vet att folk har snackat skit bakom min rygg för att jag inte gjorde som "man ska göra". Liesma gick och gapade, lipade, skakade på huvudet med mera heeeela tiden med bett (utan nosgrimma, löst spända sidostycken och långa tyglar, provade även många olika bett). I början av sommaren 2012 la jag bettet åt sidan för gott för hennes del och hennes tänder är fortfarande inte helt återställda efter det slitage som bettet bidragit till under hela hennes liv och inte bara under dom år jag haft henne.
Nu rids hon på ett allt för löst spänt ponnyhackamore och hon trivs utmärkt. Risken för tryckskador är minimal då jag rider mina hästar på långa tyglar och jobbar dom på ett annat sätt än den klassiska ridstilen. Liesma går även att rida i bara grimma och lyssnar lika bra på det men jag har hacket som en säkerhetsgrej eftersom hon kan vara lika mycket i luften som på marken och om hon bestämmer sig för att sticka så är ett hackamore lite skarpare även om hennes är så löst. ;)
Det sitter väldigt löst, så när hon skakar på huvudet så "fladdrar" det..
Fotografen till det här mästerverket är Elin Persson.
/ Klara
Våga välja lösdrift!
Såhär skriver Jordbruksverket om hållbar hästuppfödning:
Hela dokumentet går att läsa på: http://www.jordbruksverket.se/download/18.62af51191240430af4d80001074/Slutrapport.08.h%C3%A4stuppf%C3%B6dning.Bollerup.pdf
"Traditionell hästhållning i isolerade boxstallar kräver mycket manuellt arbete och det ärsvårt
att bedriva kommersiellt livskraftig uppfödning av hästar i denna inhysningsform. Det håller
också på att växa fram en insikt om attför mycketstillastående istall påverkar hästens
utveckling och hållbarhet negativt. Detfinns mycketsom tyder på att hästarsom tillåtsleva i
grupp utomhus med tillgång tillstora arealer attröra sig på utvecklas bättre,såväl fysisktsom
psykiskt, än hästarsom föds upp på stall. Man hartill exempel visat attriskerna för
hälsostörningar, till exempel luftvägsproblem och magsår, minskar kraftigt hos hästari
utedrift. De trivselmässiga fördelarna för ett nomadiserande flockdjursom hästen att gå ute i
grupp jämfört med att vara instängd i ensambox torde vara uppenbara."
"Varför håller vi hästar inne?
Tradition
Hur kommer det då att vi har hamnat i en situation där vi håller hästar på ettsättsom inte är
bra för varken djur, människor eller ekonomi. Omviser tillbaks på den tid när hästen hölls
som bruksdjur, när dess arbetsförmåga utnyttjadesför transporter och som dragkraft inom
lantbruket och armén,så hölls hästar huvudsakligen ispilta. Dessa hästar arbetade stora delar
av dygnet och när de varistallet gick tiden åt till att äta och att vila. Sysslolöshet var inget
problem för djuren och eftersom de skulle ut och arbeta varje morgon var detrationellt och
lättskött att ha dem tillgängliga ispiltor. Mekanisering av tungt arbete med hästskötsel var i
huvudsak inte möjligt och de problem med luft- och arbetsmiljö som vi identifierat idag var
inte särskilt uppmärksammade, även om C-G Wrangel redan 1889 i ”Handbok för
hästvänner” skriver att ”Stallet är ett nödvändigt ont på våra breddgrader. Attså mycketsom
möjligt minska skadeverkningarna av detta onda är en av hästvännens viktigaste uppgifter.”
Detta sätt att hålla hästar har sedan levt vidare, trots att dagenssporthästar inte används mer
än en timme per dag och sedan tillbringarresten av dygnetsysslolösa. Den skadliga effekten
av dålig lufthygien ökar med antalet timmarsom tillbringasistallet. Spiltorna haridag bytts
mot boxar, vilket ger hästarna något merfrihet, men som görstallet betydligt dyrare att både
bygga och sköta.
Efter hand verkar man ha glömt varför det var väl motiverat att hålla hästar uppstallade förr i
tiden och det har utvecklats en föreställning om att hästar behöver hus att bo i, precissom vi
själva. Hästar hållssom sällskapsdjur och det känns kanske som om de harsamma behov och
krav på bekvämlighetsom människor. Många hästägare förstår inte att hästens behov skiljer
sig helt från deras egna."
Bildkälla: http://i285.photobucket.com/albums/ll72/flickancarra/inlagt19-05-01007.jpg?t=1241196872
Facebook-revolution!
Min kära vän Emelie har skapat gruppen "Våga sluta "fuska" tänk på hästen!" och kort sagt så handlar den om att man ska skippa alla genvägar som så många av oss använder inom hästsporten som t.ex. hjälptyglar mm.
Alla är välkomna att gå med om ni tycker som vi :) :
/Klara
Pyjamas till hästen?
På Roads.com kan man tydligen köpa pyjamasar till hästen om man t.ex. har en häst som är duktig på att smutsa ner sig? Vad tycker ni om detta? Har det inte gått liiite långt när hästarna måste ha "riddartäcken" som nattlinnen?
Ett plus är väl att dom finns i roliga färger och mönster men enligt oss, nej tack. Låt hästarna va hästar och ägna dom lite extra tid med borstning istället om dom har smutsat ner sig..
/ Klara och Rebecca
Tankar om hagen
Hagen ska ju utökas när snön smält, kommer bli så sjuuukt stort! Men jag tycker att hagen i nuläget är i minsta laget och då är den många många gånger större än "vanliga" hagar eller hur jag ska förklara, jag tror ni fattar. Jag tycker att om hagen blir lera så är den för liten, självklart blir det lerigt vid matplatser, vattenkar, vid in/utsläpp, runt lösdrifter, i passager och gångar om man inte grusar ordentligt. Jag menar inte att hela hagen måste vara fri från lera utan det jag menar är att om hela hagen är lera så som dom ofta är i t.ex. inackorderingsstall så tycker jag att dom är för små. Men alla har inte möjligheter till stora hagar och då får man göra det bästa av situationen!
Nu kan det ta 20 minuter att hämta en häst i hagen utan att den är svårfångad och när hagen blir större så kommer den vara ungefär dubbelt så stor som nu, härligt tycker jag! Sen ska det grusas på vissa ställen så som vid vattnet och lösdriften och antagligen på några ställen där dom går mycket och risken är större att det blir upptrampat OCH för att dom då får lite "gratis" grusträning till hovarna! :D
Kommer bara kännas så tomt att ha en så stor hage när Denver åker och jag bara har 2 puttar kvar. Får se mig om efter passande fyrbentingar att utöka flocken med hehe...
