Helgens hästar

Rebecca har varit här över helgen så Denver var överlycklig att få följa med ut på tur med mig och Liesma. 

Lördag: Efter en lång sortering/rensning av hästsaker i källaren så blev det en skrittur barbacka i skogen. Liesma kändes struttig i frambenen så jag hoppade av och så gick vi med när Becca red. Vet inte riktigt vad struttigheten beror på, hon byter sula i framhovarna så antagligen att det beror på det eller att hon är stelare i kroppen nu när hon vilar mesta tiden. 

 

Hon fick iallafall gå lös hela vägen till och från crossbanan. Rebecca tycker att hon är som en hund, följer efter mig vart jag än går. Stannar hon och kollar på nånting eller måste bajsa så går hon ifatt mig när hon är klar. Som det ska vara alltså. 

När dom stora puttarna var klara blev det Nasses tur. En helt vanlig promenad med en överlycklig ponny som inte blivit motionerad på länge = ÖVERSKOTTSENERGI! 

 

Idag: Becca skrittade Denver och jag tömkörde Liesma (för andra gången i våra liv) eftersom hon inte kändes 100% fräsch dan innan men hon behövde röra på sig för att mjuka upp sig. Denver pinnade på som vanligt, överlycklig över att vara i täten. 

 

Förra gången Liesma skulle tömköras (ca ett år sedan) var under igångsättningen efter kotledsinflammationen. Kort förklarat: hon var mer i luften än på marken på den tiden och hon var helt säker på att tömmarna skulle äta upp henne (kan tillägga att hon är en gnutta bakskygg också). Jag la tömkörningen åt sidan snabbare än vi börjat.

Men idag så satte jag på tömmarna inne i stallet, fladdrade och flaxade med dom och kolugn som hon blivit så reagera hon inte.

När vi började våran promenad så funkade det också helt utan problem, hon var bara lite fundersam över varför jag gick bakom henne och var tvungen att gå och snegla på mig. Men hon reagera inte på tömmarna och vi kunde stanna och byta gångarter utan problem. 

 

 

Men så kom vi till vårat problem, vi kan inte svänga med tömkörningsgjorden. Liesma rids med vikthjälper, skänklar, neckreining och i nödvändiga fall "ledande tygeltag" med glapp tygel och armen nästan helt utsträckt åt sidan. Inget av det här går med tömkörningsgjorden. Tar jag i en töm som man gör i klassisk ridning så backar hon eftersom hon är lärd att gå undan för tryck och det blir ju ett tryck av att ta tömmen rakt bakåt som man måste med tömmarna i tömkörningsgjorden. 

Tur att vi hade med Becca och Denver så vi kunde följa efter dom! Måste klura på hur jag ska lösa det här, har ju tänkt sätta igång henne från marken och gå igenom grunderna igen och då vill jag ju tömköra, typiskt..

Liesma tyckte iallafall att det var jättekul och trippade en hel del och det är inte ofta hon gör det även om hon är övertaggad!

 

Sagoponnyn fick en en-tömkörningspromenad, lika taggad som vanligt. Jag blir så glad över att se henne bli så lycklig av att få komma ut och trava i täten! Det finns så otroligt mycket energi i den där lilla krabaten så jag tror hon får bli inkörd till sommaren iallafall, måste bara spara ihop pengar till vagn och sele.

 

/ Klara

När jag löslongerar och behöver svänga, hålla kvar honom på volten om han mot förmodan går iväg eller liknande brukar jag "blockera" vägen för honom genom att gå till "utsidan" alltså den sidan han inte är ställd emot och på så sätt "blockera" vägen(man står ju inte egentligen ivägen men hästen ser ju det ändå som att man blockerar) och han fortsätter längs voltspåret alltså svänger. Hoppas du förstår hur jag menar annars får jag försöka förklara bättre. Men jag tänkte att det bord ju fungera även när man tömkör för att svänga!