En tanke..

När jag var mindre fick jag ofta höra "hoppar du av så har hästen vunnit över dig" eller "du har mer kontroll på hästen när du rider än när du går bredvid". Vad grundar dessa tankar i? 
 
Om jag är ute och rider och på ena sidan intill vägen där vi ska passera ligger en pressening och flaxar i blåsten, och jag märker att hästen tycker att det här är jätteläskigt och vill hellre vända hem för att den är så rädd. I det läget hade jag hoppat av och lugnt lett hästen förbi presseningen, stannat och gett hästen en chans att undersöka presseningen, sedan berömt hästen jättemycket och fortsatt gå en bit ifrån presseningen och fortsätta rida.
 
Det är våran plikt som ledare över hästen att ställa upp för den och hjälpa den i svåra situationer. Att du hoppar av och hjälper den förbi något, visar att det inte är så farligt som den tror, gör att hästen blir tacksam mot dig och respekterar dig ännu mer som ledare. Det finns ingen tanke i hästens huvud att den vann, den fick dig att hoppa av, så nu har du förlorat. Hästen är bara tacksam för hjälpen.
 
Det gäller att läsa av hästen och rycka in för att hjälpa till innan det har uppstått en konflikt mellan häst och ryttare. Det är väldigt vanligt att ryttare driver på hästen framåt när den är osäker och försöker stanna och kolla läget. Det här händer ofta i min vardag men jag låter hästen stanna och kolla. När hästen förstår att det inte är farligt så fortsätter den gå igen, eller om den fortsätter vara rädd så ber jag den gå ändå men om den inte vågar och gör motstånd så försöker jag snabbt förklara att det inte är fel att vara rädd och så hoppar jag av och leder förbi. Genom att göra såhär, alltså att lyssna på hästen, så undviker jag konflikter med mina hästar.
 
 
 
När den här bilden togs så kom en man precis in i den mörka delen av ridhuset,
jag lät Liesma stanna och kolla läget, klappade henne och sedan var det inget mer med det.
 
/ Klara


Kommentarer
Anonym

För ett halvår sedan var det så jag tänkte och vi hade väldiga problem med att rida ute själva. Men nu har jag ändrat mitt tanke sätt till ungefär så som du och vi kan iallafall vara ute själva utan bråk även om det inte går prickfritt, även om jag inte gärna hoppar av dock efter som jag har lite svårt att komma upp men om det behövs så gör jag ju det :P
Håller även på att skriver ett inlägg om ledarskap och det är precis det du beskriver som jag själv tänker kring det! :D

Svar: Kul att det du har hittat ett sätt som funkar och att du kan njuta mer av uteritterna! Du får jättegärna länka din blogg (om det är där du menar att du skriver inlägget), så jag får ta del av dina tankar! :D
Klara och Rebecca

2013-03-02 @ 18:12:24
Shireelin

Glömde visst att fylla i mitt namn, hehe hoppsan :P Den är inte klar än, men kan länka den när den blir det om du vill :)

2013-03-02 @ 19:59:06
URL: http://shireelin.wordpress.com
Sandra

Hej
Vilken fin blogg du/ni har :) Jag håller med om att man gärna kan hoppa av och hjälpa hästen förbi läskiga saker. För min egen del har det varit ett sätt att inte själv bli orolig när hästen börjar krångla utan kan hålla mig lugn och bara vara en god förebild.

Något jag tror är viktigt är att man inte klappar hästen när den spänner sig och blir rädd. Jag vill inte berömma ett tillstånd när hästen är spänd, utan istället låtsas jag inte om faran och tänker på att vara avslappnad och andas djupa andetag. :)


Svar: Håller med dig, om man hoppar av för hästen eller sin egen skull tycker jag inte spelar någon roll eftersom man hjälper båda två då. Nej man ska nog inte klappa hästen när den är rädd, jag brukar lägga fingrarna emot manken och "klia"/stryka lite eftersom stona gör så på sina föl och jag har läst (kommer såklart inte ihåg vart) att hästen lugnar ner sig med 40% då vare sig den vill eller inte:) Kul att du hittat hit och hoppas du stannar kvar! / Klara
Klara och Rebecca

2013-03-05 @ 21:34:05
URL: http://sandraomyrkur.wordpress.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0